Jag har funderat på en sak.

Det finns personligheter i min omgivning (läs:äldre släktingar) som gång på gång ställer lite press på en iom att man inte ÄNNU heller har hitta en man åt sig. Jag har funderat över detta och jag menar, det är verkligen inte så lätt i denna damm av ankor som vi lever i. För det första tycks alla dom trevligaste vara upptagna (ganska självklart iofs) men det som stör mig mest är hur alla känner alla. Jag undrar om man någonsin varit på en fest med typ endast obekanta och där man inte ens har någon gemensam bekant med någon? Knappast. För är man inte släkt så har man gemensamma vänner, man har gått i samma skola, man känner personens ex eller något annat i den stilen. Det är praktiskt taget omöjligt att träffa en person som ingen i ens bekantskapskrets skulle känna på något vis, hört om eller annars bara ha en massa åsikter om för att de hört så mycket "ryktasvägen". Puuust säger jag. Man behöver ju inte bry sig om vad andra tycker och tänker, men det är lätt hänt.

Och jag tycker det är störande.